Seminarium om Forenas pensionspolitiska program – Pensionsreform 2024

Tisdagen den 19 mars bjöd Forena in till frukostseminarium på temat Hur kan pensionssystemet reformeras? Vid seminariet presenterade Håkan Svärdman som är samhällsekonomisk chef på Forena och dessutom ledamot i Delegationen för senior arbetskraft den första delen i Forenas pensionspolitiska program: Pensionsreform 2024, Det allmänna pensionssystemet.

Problembeskrivningen som Forena har utgått ifrån när de tagit fram sina reformförslag är att utfallet i nuvarande pensionssystem ger allt för liten koppling till prestation, men också att nivåerna i det allmänna systemet är betydligt lägre än de omkring 60 procent av slutlönen som det talades om vid införandet. För de som är födda efter 1971 kommer pensionsnivån att krypa under 45 procent av slutlönen.

Forena ställer sig bakom en höjd riktålder, men menar att det inte räcker för att ge rimliga nivåer i den allmänna pensionen. Även pensionsavsättningarna behöver enligt dem höjas i kombination med höjda åldersgränser i pensionssystemet. Utöver detta föreslår Forena bland annat att det införs en åldersbaserad riskprofil i premiepensionssystemet. Forena föreslår också att arbetsförmågebedömningen inom sjukförsäkringen för personer som är relativt nära riktåldern för pension görs mot det aktuella yrket i stället för mot hela arbetsmarknaden under hela sjukperioden.

Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten, kommenterade rapporten. Han menade att grundproblemet är att allt fler lever allt längre. Det ger ett allt större gap mellan livslängden och antalet år i arbete. För att behålla den ersättningsnivå som man tänkte sig vid pensionssystemets införande behöver 2/3 av den ökade livslängden ägnas åt förlängt arbetsliv. Daniel Barr menade att det definitivt är möjligt att genomföra en kombination av höjda avgifter och höjd ålder för utträde från arbetslivet, men poängterade att det i grunden är en politisk fråga hur denna avvägning ska göras.

Rapporten från Forena kan laddas ner här: