IAGG-ER 2019 i Göteborg “Towards Capability in Ageing – from cell to society” Del 1

23-25 maj samlades 1 600 forskare från hela världen i Göteborg för att utbyta kunskap om seniorer sett ur olika perspektiv. Delegationen var på plats och följde särskilt de delar av programmet som handlade om arbetsmarknaden för seniorer och övergången mellan arbetsliv och pensionering.

Här är några smakprov av allt vi tar med oss från fredagens program på IAGG-ER 2019.

Att förlänga arbetslivet: Betydelsen av meso- och makrofaktorer för social ojämlikhet bland äldre

Vid ett symposium med forskare kopplade till det europeiska forskningsprojektet Extend behandlades olika aspekter av sociala skillnader i möjligheter och hinder till förlängt arbetsliv.

Sascha de Breij (Amsterdam) presenterade resultat av en analys av betydelsen av socioekonomisk position för makrovariablers påverkan på utträde från arbetsmarknaden. Utbildningsnivån verkar spela större roll för män än för kvinnor när det gäller sambandet mellan makrovariabler som nivå på arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitik. Medskicket är att man vid utformning av politik för att påverka utträde från arbetsmarknaden bör ta hänsyn till att olika grupper kan påverkas olika, till exempel beroende på hur exponerade de är för risk för arbetslöshet.

Wouter De Tavernier (Aalborg) m.fl. har studerat olika länders metoder att indexera pensionsåldern till ökad livslängd och vilken effekt det har för olika grupper. Eftersom det är genomsnittlig förväntad livslängd som är utgångspunkten leder det till kraftigt reducerad tid som pensionär för grupper som inte hänger med i den genomsnittliga livslängdsökningen. Vid en jämförelse mellan Nederländerna, Finland, Danmark och Storbritannien är det utfallet för framförallt kvinnor med kort utbildning i Storbritannien som är negativt. Kombinationen av ett premiebaserat pensionssystem och höjning av pensionsåldern kopplad till genomsnittlig förväntad livslängdsökning ger en nedgång med 30 procent för gruppen både vad gäller pensionsnivå och livsersättning från pensionssystemet. Medskicket är att undvika att bli Storbritannien.

Sebastian Merkel (Tyskland) presenterade ett arbete som gjorts gemensamt med forskare från Storbritannien och Finland och som handlar om age management inom hälso- och sjukvårdssektorn. Arbetsgivare som arbetar med age management gör det i regel för att klara sin kompetensförsörjning och det är ofta reaktivt. Vanliga strategier är flexibla arbetsscheman, att rekytera oavsett ålder och att erbjuda fortsatt anställning efter pensionering (ofta för mycket korta perioder). Hälso- och sjukvårdssektorn verkar ha svårare än andra delar av arbetsmarknaden med att förlänga arbetslivet. En förklaring är att det är en tuff arbetsmiljö, men det kan också handla om färre möjligheter att byta arbetsuppgifter.

Mariann Rigó (Tyskland) med kollegor har studerat påverkan på företags produktivitet av att vidta aktiva åtgärder för age management. Man finner signifikant positiva reslutat för företagens produktivitet, även vid kontroll för selektion men behöver analysera materialet vidare.

Kapabilitet för framgångsrik anpassning till sent arbetsliv och pensionering

Martin Hyde (Storbritannien) presenterade resultaten av en studie av hur de som oroade sig inför pensionen mådde när de sedan gått i pension. I Storbritannien är det 38 procent som säger att de ser fram emot pensionen. Resultaten visar att oro innan pension påverkar livstillfredsställelsen även vid kontroll för bakomliggande faktorer. Det kan bero på att man redan innan pension har faktisk kunskap om hur det kommer att bli men också på att oron blir till en självuppfyllande profetia.

Linn Zulka (Age Cap Göteborg) presenterade en systematisk litteraturversikt över påverkan på kognitionen av övergången till pension. Resultaten visar sammanfattningsvis på att det är skillnad mellan arbetare och tjänstemän, även om många studier inte finner någon påverkan alls på kognitionen av att gå i pension. För arbetare är effekten på kognitionen positiv av att gå i pension, medan den för tjänstemän är negativ. Tolkningen är att den med låg stimulans i arbetet kan få en positiv effekt, medan den som har haft hög grad av stimulans i arbetet kan påverkas negativt.

Därefter presenterades ett antal analyser baserade på HEARTS-studien, där seniorer följs över tid i pensionsövergången.

Isabelle Hansson (Age Cap Göteborg) m.fl. studerar livstillfredsställelsen efter pension kopplat till hur tillgången till olika resurser förändras i övergången mellan arbetsliv och pension. Olika personlighetstyper har delvis olika utfall i livstillfredställelse. Personer med hög neuroticitet får negativt utfall på alla studerade resurser. Personer med hög nivå av extrovertism får bättre självkänsla av att gå i pension.

Pär Bjälkebring (Age Cap Göteborg) redovisade att betydelsen av att vara sifferkunnig (motsvarigheten till läskunnig fast för matematik och siffror) har betydelse för hur nöjd man blir efter pension för dem uppfattar att de inte har fått välja själva när de går i pension. En tolkning är att de som inte är så bra på siffror ofta inte har sparat till och förberett sig för pensionen. När de inte själva kan styra tidpunkten för pensioneringen kommer det som en obehaglig överraskning.

Georg Henning (Age Cap Göteborg) m.fl. studerar fritidsaktiviteter efter pensionsövergången och hittar även här ett negativt samband för dem som inte själva har fått välja pensionstidpunkt: de har en lägre ökning av deltagande i fritidsaktiviteter i jämförelse med andra. Däremot är sambandet positivt för dem som har haft en låg tillfredsställelse i arbetet innan pension.

Ålderism på arbetsplatsen – Europeiska rön

Vid ett symposium behandaldes ålderism på arbetsplatsen. Utgångspunkten var att ålderism har tre komponenter: känslomässig (fördomar), beteende (diskriminering) och kognitivt (stereotyper) och de olika studier som presenterades har alla på olika sätt analyserat hur dessa komponenter verkar på arbetsplatser i Europa.

Art-Jan Riekhoff  (Helsingfors) presenterade en studie av hur åldersrelaterad praxis på arbetsplatserna i Finland påverkar utträdet från arbetsmarknaden. Man har tittat på olika strukturella faktorer på företagsnivå och hu de påverkar chansen att få seniora arbetatagare att antingen stanna kvar eller lämna arbetsplatsen. Anställda grupperas efter vem de är, var de arbetar, vem de arbetar med och var de står i relation till de ävriga på arbetsplatsen när det gäller ålder, utbildning etcetera. Samtliga på arbetsplatsen har ingått i analysen men det är utträde från arbetsmarknaden för dem mellan 53-68 år som studeras. Resultaten visar att det påverkar vilka man arbetar med. En person med kort utbildning som arbetar tilslammans med högutbildade får ett senare utträde exempelvis. Hög lön för seniora arbetstagare ger senare utträde, eventuellt är det en signal om att dessa arbetsplaster värderar seniroa arbetstagare. Medskicket är att man vid policyutveckling bör fokusera på personer med kort utbildning och personer i lågkvalificerade arbeten.

Wouter de Tavernier (Aalborg) m.fl. presenterade en studie av om arbetsgivares stereotypa föreställningar hänger samman med diskriminering när det gäller äldre arbetskraft. I en enkät med 2 500 svarande danska arbetsgivare framkommer det att det förekommer både stereotypa föreställnignar och även diskriminering, exempelvis är det 14 procent av arbetsgivarna som använder ålder som skäl att välja ut personal vid uppsägningar. 46 procent av arbetsgivarna gär lite eller inget för att behålla äldre arbetstagare. Däremot hittar man ingen länk mellan att som arbetsgivare ha stereotypa föreställningar och att vara diskriminerande. Slutsatsen är att det kanske inte rätt väg att gå att se på steretypa föreställningar om äldre för att få äldre att kunna arbeta längre.

Laura Naegele (Tyskland) har genomfört en kvalitativ studie om ålderism och vidareutbildning i små och medelstora företag inom tysk hantverkssektor. Intervjuer med 15 företag om frågor som handlar om attityder och vilja att investera i kompetesnutveckling för äldre arbetstagare framkommer tre olika huvudsakliga narrativ: Det finns ett värde i äldres kunskap (t.ex. att de kan hantera gamla maskiner); Äldre har ett särskilt värde gentemot långvariga kunder; Arbetsgivare oroar sig för äldres hälsobegränsningar. Slutsatser som dras är att det verkar finnas ett behov av att informera arbetsgivare om att det går att åldras hälsosamt. En annan slutsats är att problemet är mer komplext än att bara handla om ålderism och förutfattade meningar. Det handlar också om kultur och förutsättningar inom olika branscher. Att bara studera fördomar räcker inte för att förstå komplexiteten.

Moritz Hess (Tyskland) har undersökt ålderism bland arbetande pensionärer. Arbetskraftsdeltagandet bland personer 65+ har ökat i OECD-länderna som helhet under de senaste årren. I studien används två hypoteser. den första är att det handlar om speciella nyckelpersoner som arbetar vidare just för att de har en speciell position på arbetsplatsen. Det kan förväntas att dessa är mindre utsatta för ålderism än andra. Den andra hypotesen är att det är personer som arbetar på den irreguljära arbetsmarknaden för att de måste av ekonomiska skäl. Det kan förväntas att de kan vara mer utsatta än andra. Med hjälp av data från Eurofounds enkät om arbetsförhållanden finner man att det verkar som om personer som är över 65 och arbetar möter mindre åldersdiskriminering än andra.

IAGG-ER står för International Association of Gerontology and Geriatrics – European Region och för nionde gången anordnas en stor konferens där forskare inom områden som rör åldrande och seniorer kan mötas och utbyta resultat och erfarenheter. IAGG-ER 2019 arrangeras gemensamt av Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap) vid Göteborgs unviersitet och de två organisationerna Sveriges gerontologiska sällskap (SGS) och Svensk geriatrisk förening (SGF), båda medlemmar i Nordisk Gerontologisk förening (NGF).