Rapport 5: Stanna eller gå?
I dag publiceras delegationens femte rapport, Stanna eller gå? SwAge-modellen=hållbart arbetsliv för alla åldrar. Rapporten är skriven av Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad, docent, Dr. med.vet. i folkhälsovetenskap och epidemiologi vid Lunds universitet och docent, Fil.Dr. i arbetsvetenskap, SLU.
TCO:s webbtidning Arbetsvärlden publicerar i dag en artikel där de intervjuar Kerstin om rapporten och dess resultat. Läs artikeln här.
I rapporten beskrivs och analyseras hur swAge-modellen för hållbart arbetsliv som Kerstin har utarbetat kan användas för att skapa större förutsättningar för ett längre arbetsliv för fler. Modellen skapar förståelse för de olika mekanismer som påverkar individers pensionsbeslut, men i analysen visas också vilken typ av åtgärder som behöver vidtas på olika nivåer för att påverka pensionsbeslutet för människor med olika förutsättningar och med olika sorters arbetsliv.
Sammanfattning
Arbete är en viktig del av våra liv, något som vi inte kan vara utan. Men arbete kan också påverka välbefinnandet och hälsan negativt. Det gör att frågan om vad som påverkar om man arbetar vidare eller inte är mångbottnad och komplex. Denna komplexitet går inte att bortse ifrån.
SwAge-modellen (Sustainable working life in all ages) är en teoretisk modell om bestämningsområden för ett hållbart arbetsliv i alla åldrar. Modellen innehåller nio olika områden, allt från hälsa och fysisk och mental arbetsmiljö till konsekvenser för den egna ekonomin och hur stimulerande arbete respektive fritid är. Dessa nio bestämningsområden kategoriseras i fyra olika åtgärdssfärer; Arbetsmiljöns hälsoeffekter; Privatekonomi; Stöd och gemenskap och Utförande av uppgift.
I dag används modellen i Sverige och även i andra länder, främst på organisationsnivå och ofta sammanvävt med det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att fler ska kunna och vilja ingå i arbetslivet behövs åtgärder på olika nivåer för ett helhetsgrepp utifrån swAge-modellens olika delar, menar författaren. Om ett samhälle vill uppmuntra ett längre och hållbart arbetsliv behöver åtgärder vidtas för alla fyra bestämningssfärerna. I rapporten framgår det till exempel att individer som upplever att arbetet är skadligt för hälsan ofta inte är särskilt mottagliga för att ekonomin drabbas negativt av ett tidigt pensionsuttag. Hur hälsan påverkas av att stanna kvar i arbete tenderar att väga tyngre. En annan aspekt på hållbart arbetsliv som förs fram i rapporten är att stress och hög mental belastning i kampen för perfektion och förväntan att vara fullpresterande i alla åldrar är ett generellt problem som behöver tas på allvar i arbetslivet, men också i privatlivet. ”Hur ska man orka jobba till 70 om man blir utbränd i 30-årsåldern?”.
I rapporten gör Kerstin Nilsson ett antal viktiga medskick om hur sweAge-modellen kan användas för ett mer hållbart arbetsliv. Hon lyfter fram ett antal konkreta idéer utifrån sweAge-modellens struktur och den evidens som finns på området. Några av de idéer för ett hållbart arbetsliv som förs fram i rapporten är:
- Fysisk träning på arbetstid eller som en del av arbetstidsförkortning för att reducera effekterna av den extra belastning som (ofta kvinnor) utsätts för i s.k. kontaktyrken.
- Ökade möjligheter för seniorer att styra sin arbetstid, exempelvis med olika arbetstidsmodeller som ger en möjlighet att gå ner i arbetstid men med bibehållna pensionsavsättningar. Även en möjlighet att arbeta deltid kan göra att fler vill arbeta längre.
- Utveckla företagshälsovårdens roll och ansvar för att anpassa arbetet till olika livsfaser.
- Öka kunskapen om senior arbetskraft hos arbetsgivare, chefer, ledare, HR samt fackliga representanter. I olika universitets- och högskoleutbildningar där studenterna kommer att få en arbetsledande position bör ledarskap och arbetsmiljö finnas som obligatoriska moment på programmen.
- Motverka diskriminering. Attityden bland arbetsgivare och rekryterare om att det generellt finns ett ”bäst-före-datum” på medarbetare, vilket flera beskrivit börjar märkas vid 45+, behöver förändras för att fler äldre ska ha tillåtelse och möjlighet att ingå i arbetslivet, byta karriär och arbetsplats.
- Större möjligheter till uppdatering av kunskap. Det är viktigt att erfarenhet ses som en produktionstillgång. Alla behöver känna att de behövs och är uppskattade för att bli motiverade att arbeta.
- Större möjligheter till omställning. Samhället kan bidra genom att underlätta för individen att studera samt att möjliggöra att studier kan finansieras genom studiemedel även till en högre ålder. Inom en del yrken kan möjlighet till karriärväxling ske utifrån lärlingssystem och s.k. bredvid-gång. Karriärväxling kan även ske genom uppgradering av individers behörighet genom validering.
- Underlätta för äldre att starta eget företag. Nya företag och innovationer kan utvecklas, samtidigt som arbetslivet förlängs.
- Anpassa arbetets innehåll efter människors förutsättningar. Allt plattare organisationer där alla ska utföra lite av allt har dels inneburit en ökad upplevd stress, men också att många seniorer över tid har sett sin yrkesroll förändras så att de gör allt mindre av det de är specialiserade på och i stället ägnar allt mer tid åt administration. Båda dessa faktorer påverkar möjligheterna och viljan att arbeta kvar negativt. Utvecklingen mot utsmetning av arbetsuppgifter har också gjort att det har blivit allt svårare att hitta nedtrappningstakter.
Rapporten avslutas med en omfattande referenslista för den som vill fördjupa sig ytterligare inom området.