IAGG-ER 2019 i Göteborg “Towards Capability in Ageing – from cell to society” Del 2

23-25 maj samlades 1 600 forskare från hela världen i Göteborg för att utbyta kunskap om seniorer sett ur olika perspektiv. Delegationen var på plats och följde särskilt de delar av programmet som handlade om arbetsmarknaden för seniorer och övergången mellan arbetsliv och pensionering.

Här är några smakprov av allt vi tar med oss från lördagens program på IAGG-ER 2019.

Vägar till pensionering: Från välfärdsstat till individuellt utfall

Ofta studeras pensionering antingen skäl till pension eller vad som blir resultatet av pension. Temat för ett av symposierna vid IAGG-ER var att försöka bryta muren mellan dessa två sätt att studera pensionering.

Ignacio Madero-Cabib (Chile) m.fl. har följt individer fem år före och fem år efter att de går i pension i syfte att se på de olikheter som finns mellan individer med olika bakgrundsvariabler men också mellan vilken typ av välfärdsstat de bor i. De finner fem olika vägar till pension: Tidig pensionering, fortsatt deltidsarbete, sen pensionering, pensionering på deltid och pensionering vid förväntad tidpunkt. Kön, utbildning och instutitionell kontext har betydelse. Högre utbildning ger senare utträde oavsett vilken typ av välfärdsregim man lever i.

Isabel Baumann (Schweiz) m.fl. presenterade en studie av effekterna av flexibel pensionsålder. Även här har effekten av olika typer av välfärdsregimer studerats. Resultaten visar att individer är mer benägen att arbeta längre i liberala välfärdsregimer i jämförelse med socialdemokratiska, sannolikt på grund av mer generösa pensionssystem i de senare. Däremot visar det sig att personer med kronisk ohälsa har större risk att gå i tidig pension i USA och Chile än i Sverige och Danmark. En möjlig förklaring kan vara den arbetsmarknadspolitik som finns i socialdemokratiska regimer.

Hugo Westerlund (Sverige) presenterade ett arbete som till stor del gjorts av Sandra Blomqvist. På ett övergripande plan finns stöd för att pensionering leder till bättre mental hälsa. Men gäller det även de som inte får välja tidpunkt själva? I studien har man försökt jämföra ofrivillig pensionering med frivillig vad gäller användning av psykotropa läkemedel. Personer som haft personalneddragningar på arbetsplatsen om minst 18 procent i nära anslutning till sitt utträde från arbetsmarknaden jämfördes med personer vars arbetsplats inte sade upp några i samband med att de gick i pension. Man finner små men signifikanta effekter på att neddragningar faktiskt verkar ha betydelse för den mentala hälsan efter pension. För personer som både har en sjukperiod och neddragningar på arbetsplatsen har en ännu mer negativ utveckling efter pension.

Martin Wetzel (Tyskland) m.fl. har studerat hur olika vägar till pension (sysselsättning, arbetslöshet/sjukdom, inaktivitet) påverkar utvecklingen i livstillfredsställelse efter pension. Att gå i pension beskrivs som ett “trigger event” – livet kan antingen bli bättre eller sämre. För personer som går från arbete till pension är skillanden liten i kortsiktigt perspektiv, men på längre sikt (10 år efter pension) ökar deras livstillfredställelse. För personer som kommer från arbetslöshet ökar livstillfredställelsen kortisktigt, däremot utevecklar den sig väsentligt sämre på lång sikt. Slutsatsen är att grupper som har det tufft gynnas mycket vid pensionstillfället av att få träda ut från arbetsmarknaden men däremot har det en negativ påverkan på lång sikt.

Hur påverkar pensionering hälsan? Longitudinella studier av självrapporterad hälsa, depressionssymtom och sömn

Ett av symposierna inriktade sig på ett antal studier från Sverige och Finland som alla handlade om hur hälsan påverkas av att träda ut från arbetsmarknaden.

Sari Stenholm (Finland) inledde med att ge en övergripande bild av forskningsfältet. Att gå i pension innebär både möjligheter och utmaningar och denna komplexitet gör att det kanppast går att dra generella slutsatser som gäller för alla. Positiva hälsoeffekter kan förväntas särskilt för arbetare och de som har dåliga arbetsvillkor. De som har bra arbetsvillkor upplever inte så stor förändring i måendet. Många mår sämre inför pension men efter pension syns en uppgåtgående trend. De som mår sämre efter pension än före gör det ofta av skäl som inte alls hänger samman med pensioneringen (sjukdom t.ex.).

Paraskevi Peristera (Sverige) m.fl. har studerat hur de polynommetoder som ofta används för att analysera effekterna av pension på depression fungerar för en plötslig livshändelse som att gå i pension. De kommer fram till att effekterna fångas bättre med en metod (B-spline) som tar hänsyn till de fulla effekterna före och efter snarare än en metod som jämnar ut effekterna före och efter pension.

Saana Myllyntausta (Finland) m.fl. har med hjälp av finska data studerat förändringar i sömnmönstret både för självrapporterad och objektivt insamlade mått som en föjd av att gå i pension bland offentliganställda. Den självrapporterade sömnen förlängdes med 19 minuter direkt efter pension. För den objektivt mätta sömnen visade det sig att man sov mindre efter pension i jämförelse med hur mycket man sov på lediga dagar innan pension. En mindre grupp har en konstant avtagande sömn, denna grupp består i stor utsträckning av män med övervikt. En övergripande slutsats är att förändringar i sömnen snarare beror på annat än pensionsövergången.

Johanna Garefelt (Sverige) m.fl. berättade om en pågående studie av svenskars sömnmönster före och efter pension. Både subjektiva och objektiva sömnmått används. Här finner man 21 minuters längre genomsnittlig sömn. Skillnaderna mellan kvinnor och män är inte signfikanta. Läggdags förskjuts från 22:47 till 23:17 på veckodagar och uppvaknandet förskjuts från 5:45 till 7:01. På helgerna är skillnaderna små före och efter pension. En slutsats är att det verkar som om alla dagar blir som helger när det gäller sömnen.

Pensionsövergång

Aviad Tur-Sinai (Israel) m.fl. har tittat på effekterna av nationsspecifika respektive individuella bakgrundsfaktorer för kognitiv nedgång hos europeiska tidiga pensionärer. Resultaten visar att tidig pensionering påverkar nedgången i minne och att slutsatsen bör vara att verka för längre utbildning och förlängt arbetsliv hos befolkningen. Att stimulera en aktiv livsstil bland äldre vuxna, särskilt i östra och södra Europa, bör också vara en del av politiken.

Nathan Lewis (Kanada) m.fl. har studerat prediktorer för icketraditionella pensioneringsval bland amerikaner och svenskar. Pensionen behöver inte vara för evigt, det blir allt vanligare att träda in och ur arbete som äldre. Personer med högre utbildning är mindre benägna att återgå i arbete i USA. Kvinnor har en högre benägenhet att stanna kvar i pension. Detsamma gäller svenskar som upplever en hög livstillfredställelse. Kunskap om olika gruppers benägenhet att gå i pension delvis eller att ompröva sitt beslut kan ha betydelse för hur politiken bör uformas.

Maria Esmann (Nederländerna) m.fl. har undersökt varför singlar föredrar att gå i pension senare än personer som är sammanboende. Man har särksitl tittat på arbetets sociala betydelse och partners påverkan. Arbetets sociala funktion har särskild betydelse för kvinnor. Partnerns inställning har stor betydelse, i de fall där partnern har en neutral inställning till om personen ska gå i pension finns det inte någon skillnad gentemot singlar.

Hugo Westerlund (Sverige) m.fl. har tittat på hur psykosociala faktorer i arbetet utifrån arbetsmiljöunderskningen påverkar depressionssymptom vid pensionsövergången. De hittar en signfikant koppling mellan depressionssymtom och arbetsmiljöfaktorer, särskilt för gruppen som efter pension har milda eller moderata depressionsymtom. Rent generellt förbättras den mentala hälsan över tid i denna del av livet. Störst förekomst av depressionssymtom har individerna nio år innan pensionering. Slutsatsen är att möjligheten att slippa en dålig arbetsmiljö är förknippat med förbättring av depressionssymtom. Men det finns också en kvardröjande effekt av dålig arbetsmiljö även efter pension.

Arbetslivet

Volker Cihlar (Tyskland) m.fl. har studerat så kallad brygg-anställning och vilken betydelse det har att aktivt planera sin sysselsättning i pensionsövergången. Brygg-anställning är lönearbete efter den ordinarie pensionsåldern och det har blivit allt vanligare i Tyskland, från att omfatta omkring fyra procent 2002 till elva procent 2016. Genom en enkät studeras om blivande pensionärer vill arbeta vidare och om de i så fall planerar och vidtar aktiva åtgärder för att genomföra sina planer. Resulaten visar att aktiv planering har betydelse. Att ha pratat med sin arbetsgivare i förväg ökar sannolikheten att arbeta vidare. Men det gäller också att individens önskemål och planering ska matcha den aktuella kontexten.

Laura Naegele (Tyskland) m.fl. har tittat på olika gruppers drivrakfter att förlänga arbetslivet. Man identifierar fyra grupper med olika skäl att fortsätta i arbetslivet. För en grupp handlar det om ekonomiska förutsättningar, man är helt enkelt tvungen. En annan grupp är statusdriven, de vill behålla sin samhällsposition. Sedan finns det en kontaktdriven grupp, man vill arbeta vidare för att behålla sina arbetskramrater. Den fjärde gruppen är kunskapsdriven, de vill fortsätta att lära och utvecklas. De som är kontakt- eller kunskapsdrivna har preferens för färre arbetade timmar än övriga. Det är vanligare att kvinnor som vill fortsätta arbeta är kontaktdrivna i jämförelse med män. En slutsats är att man behöver ta hänsyn till heterogentiteten i individers drivkrafter för att kunna åstadkomma längre arbetsliv, både på organisationsnivå och samhällsnivå.

Posters

Utöver alla symposier fanns det också flera affischer med korta presentationer som handlade om längre arbetsliv och effekter av pensionering. Här listar vi några exempel på frågeställningar som presenterades:

  • Äldre kvinnor i arbetskraften – diskriminerade eller inte? Island
  • Persistent och konsistent: Betydelsen av socioekonomiska förhållanden för multivariata åldringsbanor Brasilien
  • Hälsotillstånd och arbetskraftsdeltagande bland äldre arbetstagare i Schweiz Schweiz
  • Sambandet mellan arbetskraftsdeltagande och mental hälsa bland äldre arbetstagre i Korea Israel, UK
  • Det proaktiva skiftet i age management. Evidens från holländska företag 2009-2017 Nederländerna
  • Karaktäristika hos sociala relationer och förlängt arbetsliv bortom pensionsåldern: en kohortstudie Finland, UK
  • I vilken utsträckning liknar pensionsmönster hos baby-boomgenerationen i USA tidgare generationers? USA
  • Arbetsrelaterade attityder, anställdas inflytande och sambandet med avsikten att dra sig tillbaka Finland
  • Tidig pensionering bland par. Skäl och mekanismer bakom partnerinflytande Nederländerna
  • De äldsta arbetstagarna och vikten av tidigare arbetssituation och pensionsplaner. En tioårig uppföljning Norge
  • Dynamik mellan sysselsättning och informellt vårdgivande bland äldre kvinnor Österrike
  • Att stödja äldre arbetskraft: validering av åtgärder för att bedöma åldersvänlighet på arbetsplatser ur ett organisatoriskt perspektiv Israel
  • Prediktorer för arbetsförmåga hos äldre Nya Zeeland
  • Åldrande i olika sociala kontexter: Ett jämförande perspektiv på sysselsättning och hälsa senare i livet UK, Schweiz
  • “Som jag mår nu skulle jag kunna fortsätta” Betalt arbete efter pensionering Sverige
  • Arbetsförhållanden som prediktorer för framgångsrikt åldrande Sverige
  • Vägar till pension och användning av sjukvård Sverige
  • Vilka kvinnor kommer att gynnas av pensionsreformen i UK? UK
  • Karriärvägledning som medlare mellan sena karriärinterventioner och hållbarhet i arbetslivet bland åldrande medarbetare Finland
  • Grundläggande psykologiska behov och välmående. Förändringar i inom- och mellanpersonella relationer efter pensioneringen Sverige
Tack Göteborg!

Dela via

Kopiera länk

Kopiera