Förslag om höjda pensionsåldrar

Stefan Oscarsson

Delegationens sakkunnige, Stefan Oscarson, tillika ämnesråd och expert på pensioner vid Socialdepartementet, berättar om de förslag om höjda åldersgränser i pensionssystemet och andra trygghetssystem som en arbetsgrupp inom departementet har tagit fram.

Vad är det ni har utrett?

– Pensionsgruppen, med företrädare för de sex partier som står bakom ålderspensionssystemet, slöt redan för över ett år sedan en överenskommelse om åtgärder för att stödja ett längre arbetsliv. I den ingick höjda åldersgränser och när dessa skulle inträffa. Det som nu gjorts är att en arbetsgrupp tagit fram detaljerna för detta. Förslaget följer helt den överenskommelse som slöts i december 2017.

Vilka förslag har ni lämnat?

– Det gäller egentligen alla åldersgränser som på något vis är kopplade till pensionen. Främst gäller det den lägsta åldern för uttag av pension, som nu är 61 år och lägsta ålder för uttag av garantipension. En viktig del är också att åldersgränser i flera av våra trygghetssystem, t.ex. hur länge man kan få sjukersättning och a-kassa också höjs i motsvarande grad. Alla åldersgränser kommer sedan att kopplas till en särskild riktålder. Riktåldern kopplas till utvecklingen av medellivslängden och syftar till att visa på en rekommenderad pensionsålder.

Vad är anledningen till förslagen?

– Vi lever allt längre, faktum är att medellivslängden har ökat betydligt mer än vi trott. Sedan pensionssystemet med dess åldersgränser bestämdes 1994 har medellivslängden ökat med närmare tre år. Det betyder alltså i genomsnitt tre år till som pensionär och därmed tre år till som pensionen måste räcka. Förlänger vi inte arbetslivet så blir den årliga pensionen därför allt lägre. Om vi ska upprätthålla pensionsnivåerna behöver vi alltså förlänga arbetslivet. Höjda åldersgränser är då inte det enda verktyget – vi måste också göra saker som ökar möjligheterna för att faktiskt kunna jobba längre. T.ex. åtgärder inom arbetsmiljö, utbildningssystemet men också bättre ta tillvara den resurs som äldre arbetskraft faktiskt är.

Vad är fördelarna med de lämnade förslagen?

– Förutom att vi undviker allt lägre pensionsnivåer för de som går i pension så upprätthåller vi också sysselsättning och tillväxt, vilket är väsentligt för att långsiktigt kunna upprätthålla vår välfärd.

Vad blir konsekvenserna av förslagen?

– Trots en ökande medellivslängd under de senaste 20 åren har vi inte förlängt arbetslivet i motsvarande grad. En orsak till det är att det finns en mycket stark norm om 65 år som en normal ålder för att gå i pension. Den normen underhålls effektivt av att åldersgränsen 65 år återfinns i nästan alla system, regler och avtal i offentlig och privat miljö. Avsikten med den nya riktåldern är att visa på en ny och föränderlig ”normal” ålder för pension och att den alltså behöver förändras allteftersom vi lever längre. På så sätt är förväntan att normen 65 år kommer att brytas upp och bli mer följsam mot hur medellivslängden förändras.

Är det något mer som är viktigt att tillägga?

– Pensionssystem är extremt långsiktiga åtaganden och det är därför viktigt med långsiktighet och stabilitet. En viktig förutsättning är då att det finns en stabil politisk majoritet som står bakom. På så sätt undviker man ryckighet och man undviker osäkerhet till följd osäkra parlamentariska förhållanden. Det förslag som nu lagts stöds av sex partier, som tillsammans står för 75 procent av mandaten i riksdagen, vilket innebär att vi redan nu vet att det finns ett starkt stöd för de föreslagna höjningarna.

Rapporten om de höjda pensionsåldrarna kan läsas i sin helhet här:

.

Dela via

Kopiera länk

Kopiera